Åter till innehållsförteckning? Klicka i bilden ovan!

Förslag till utbildningsplan och målprogram för kurs, Banbesiktning av museijärnväg och industrispår

Förord
Kursen är avsedd för personal som främst skall besikta museijärnvägar eller industrispårsanläggningar, med max sth 50 km/h. Kursen behandlar endast bandelen av spåranläggningen. Utbildning för signaldelen behandlas inte i denna utbildning.

Kursen är upplagd för en bedrivas i studiecirkelform, med inslag av självstudier mellan kurstillfällena.
Lämplig uppdelning är 5 kvällar a 3 h teori och 2 st heldagar praktik.
Dock går det bra att anordna kursen som vanlig undervisningsform och då är omfattning 4 st heldagar.

Bakgrund
Efter olyckan 1998 vid museibanan i Vadstena, började Järnvägsinspektionen att ifrågasätta lämpligheten att inte ställa några formella kompetenskrav på spårbesiktare vid museijärnvägarna.
Denna utbildningsplan skall ses som ett gemensamt agerande från MRO banorna att ta ansvar för kompetensen hos en nyckelperson som spårbesiktaren är.
De som redan är utsedda till spårbesiktare antas uppfylla kraven i bl.a. BV-FS 1997:2. Eftersom arbetsuppgiften är en befattning med arbetsuppgifter av direkt betydelse för trafiksäkerheten skall dock kunskapen verifieras i kunskapskontroll och fortbildning i enlighet med utbildningsplanen. Andra utbildningar, dvs äldre SJ-kurser och nuv BV-kurser i spårbesiktning ger också kompetens för arbetsuppgiften. Mångårig, vitsordad erfarenhet ger också kompetens.

Utbildningsplan

Kursledaren
Kursledaren skall ha flerårig erfarenhet av banbesiktning av spåranläggningar och bör
själv lett sådan verksamhet. Erfarenheter från vuxenutbildning är också lämpligt.
Kompetensnämnd, utbildningsnämnd el dyl, bedömer om kursledaren uppfyller kraven.
Verifikat på ovanstående är önskvärt om inte personlig kännedom om vederbörandes lämplighet finnes.

Förkunskaper
Deltagarna skall ha flerårig erfarenhet av banunderhåll av spåranläggning.
Befattningen som spårbesiktare är en befattning med arbetsuppgifter av direkt betydelse för trafiksäkerheten.
Detta innebär att blivande spårbesiktare skall uppfylla hälsokraven enl BV-FS 1991:2, dessutom bör dessa även inneha kompetensen som TSM A-arbete. Vidare bör deltagarna bedömts lämplig för befattningen av chef, kompetensnämnd eller dylikt

Teorimoment

A Grundläggande regler och lagar - Regler och lagar - Rutiner - Dokumention	1 h
B Banöverbyggnad - Spår           - Växlar	3 h 2 h
C Banunderbyggnad - Konstbyggnader - Broar - Bergtekniska anläggningar - Trummor - Diken och dräneringar - Geoteknik	3 h
D Övriga anläggningar - Fritt utrymme - Plattformar - Plankorsningar - Sikt - Skyltar, tavlor - Stängsel - Övriga anordningar	3 h
E Sammanfattning och kunskapskontroll	3 h
Summa teori moment   uppdelas på 5 tillfällen	15 h
Praktikmoment
Studie av olika fel och objekt	8 h
Jämförelsebesiktning Dvs samtliga kursdeltagare besiktar en given sträcka, oberoende av varandra. Resultaten jämförs och diskuteras.	8 h
Summa praktik moment   uppdelas på 2 tillfällen	16 h

Praktik
Därefter praktik under en erfaren besiktningsman ledning.
Praktiken omfattar ca 1-5 dagar, beroende på bakgrundskunskaper.
Praktiken kan med fördel utföras på annan spåranläggning, än den som det senare skall tjänstgöras på.

Examination
För att banbesiktaren kan godkännas skall följande krav uppfyllas:
Godkänd hälsodeklaration enl. BV-FS 1991:2.
Bedömd var lämplig för befattningen av chef, kompetensnämnd motsv.
Genomförd och godkänd kunskapskontroll, på kursen .
Genomförd praktik, och vitsordad praktik.
Examinationen utförs av kursledaren.

Fortbildning
Samtliga besiktningsmän skall fortbildas vart 3:e år.
Fortbildning skall även genomföras för besiktningsmän som har annan lämplig utbildning, exempelvis SJ eller BV-kurser i banbesiktning.
Fortbildning omfattar erfarenhetsåterföring, tillkommande bestämmelser och
repetition av ovanstående kurs.
Fortbildningens längd 3 h

Övergångsbestämmelser
De banbesiktare som är utsedda av CBa vid denna utbildningsplan ikraftträdande, får under en övergångstid om högst 1 (ett) år fortsätta som banbesiktare utan att särskild fortbildning eller kunskapskontroll är genomförd.

Målprogram för kurs
Banbesiktning av museijärnvägar och industrispår

Efter kursen skall deltagarna kunna:
- Redogöra för de regler och föreskrifter som gäller vid banbesiktning av spåranläggning vid museijärnvägar och industrispår.
- Utföra banbesiktning av spåranläggning enl. för resp. anläggning gällande regler.
- Bedöma vilka åtgärder som kan behöva sättas in för att åtgärda bantekniska fel på spåranläggning, samt att vidmakthålla spåranläggningen

Delmål

A GRUNDLÄGGANDE REGLER OCH LAGAR

A1 Redogöra för föreskrifter , lagar och begrepp för banbesiktning på resp. anläggning.

A2 Beskriva hur en besiktningsrapport skall utformas

A3 Redogöra hur ansvarsfördelning mellan ansvarig för spåranläggningen och besiktningsmannen.

A4 Redogöra för de krav som ställs på besiktningsmannen

B BANÖVERBYGGNAD

B1 Utföra manuell spårlägeskontroll av spåranläggning och tolka resultatet.
- upptäcka spårviddsökningar i närheten och över tolerans
- utföra skevningsmätning och beräkna aktuellt ramptal

B2 Kontrollera sliprar och befästningar, beträffande
- antal och avstånd
- allmän tillståndet
- nednötning i slipern
- befästningens hållbarhet
- kvarvarande livslängd i förhållande till trafikuppgiften
- understoppning

B3 Kontrollera ballastens mängd och kvalitet, speciellt i solkurvehänseende

B4 Kontrollera räler och skarvar med hänseende på
- sprickor eller andra skador som kan leda till rälsbrott
- rälsvandring
- skarvarnas kondition
- skarvöppningarnas storlek

B5 För spårväxlar
- kunna använda växelbesiktningsblanketten och växelkortet
- kontrollera bantekniska mått i spårväxeln
- bedöma växeln allmän kondition och föreslå åtgärder för vidmakthållande.

C BANUNDERBYGGNAD

C1 Kontrollera banunderbyggnaden
- så att sättningar i underliggande jordar ej förekommer
- med avseende på tjälskador
- avseende dräneringsledningarna och öppna dikens funktion
- avseende banans stabilitet beträffande erosion
- trummors funktion och täthet

C2 För broar kontrollera
- att ingen erosion har skett krig brons grundläggning eller bankanslutning
- att landfästen och mellanstöd ej har rört sig eller är skadade
- att dess lager är oskadade
- att överbyggnaden inte har synliga sprickor eller på annat sätt visar skador från påkörning
- att sliprarnas infästning inte har lossnat samt att skyddsräler är oskadade

C3 Kontrollera att skred och ras ej kan inträffa
- för berganläggningar genom att stenar och block faller ned på spåret
- genom indikation av sprickor i marken
- genom aktiviteter utanför spåret som påverkar spårets stabilitet såsom schaktning, återfyllning, pålning etc.

D ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR

D1 Redogöra för normalsektionen för fritt utrymme samt kontrollera att inga okända föremål finns inom detta område.

D2 Kontrollera plattformar och lastkajer med avseende på sättningar, rörelser och ytlagret beständighet.

D3 För plankorsningar kontrollera
- kryssmärken
- att vägövergången inte uppvisar skador och att gällande mått ej överskrids
- att måttlig sikt är uppnådd
- att varingskyltar, grindar och gångfållor är oskadade och fungerar

D4 Kontrollera skyltar och tavlors placering och kondition, jämfört med förteckning.

D5 Kontrollera staket, stängsel är intakta och uppfyller funktionskraven.

D6 Kunna kontrollera andra för spårets ingående komponenter av betydelse.

Utbildningsplanen och målprogrammet är utarbetade av Sven Andersson, CBa Upsala-Lenna Jernväg och Mattias Månsson, CBa Skånska Järnvägar.

Rev 2000-03-22